The end.

Vilket år. Vilket äventyr.

För 324 dagar sedan satte jag min fot i den här staden för allra första gången.
Nu har det blivit dags att lämna allt och åka hem. 

Självklart hade jag förväntningar när jag kom hit, men jag kunde aldrig föreställa mig att det skulle bli såhär bra. Under det här året så har jag lärt mig väldigt mycket, upptäckt massvis av nya platser och fått otroligt mycket kärlek från världens bästa 3-åring. Efter all denna tid, oavsett hur jobbig han har varit ibland, så kan jag fortfarande komma på mig själv med att sitta och titta på honom, trollbunden över hur fin han är.

Tänk att jag har fått vara med i ett helt år av hans liv, se honom växa, lära sig nya ord och nya saker. Jag har varit där hans första dag på dagiset, när han har haft sin allra första playdate, och jag har hjälpt honom att gå från blöja till potta till att kunna stå upp och kissa! Det kommer definitivt bli tomt att inte träffa honom varenda dag.

Tiden har verkligen sprungit iväg.

Jag lämnar min London-familj med en klump i magen, för jag kommer verkligen sakna dom, men också med ett leende på läpparna för jag är lycklig över hur bra jag har haft det.

Nu väntar nya äventyr, nya saker att lära, nya platser att se.

Jag är otroligt glad över att jag åkte till London för att vara Au pair i ett år. Och jag är otroligt tacksam: Marie, Swedish Connection, ödet eller vem det nu var som parade ihop just mig med just den här fina familjen. 

Tack till alla underbara människor i min omgivning, alla fina som följt min resa här på bloggen, alla som fått mig att le det senaste året. Till min familj där hemma, till min familj här, till min bästa Matilda som alltid funnits där när jag har behövt en axel att gråta mot, någon att prata med, någon att shoppa med, någon att upptäcka London med.

Nu tar det här kapitlet slut. 

Men London kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta och jag har hundratals oförglömliga minnen från den här tiden som jag alltid kommer att bära med mig. 

Det var allt för mig. Allt för den här bloggen också antar jag. Kram!

Sista dagen.

Åh herre. It's over.

Hade en fartfylld dag med Gus, lekte och lekte och lekte, jag tror att jag aldrig lekt så mycket förut... Ute och inne, vi lekte så sjukt många olika lekar, och inga gränser för varje gång jag i vanliga fall inte hade orkat så tänkte jag "sista dagen" och lekte på. Vi hade det så himla bra, han är bäst.
Och mitt i all lek ringde mormorn på dörren, bara för att säga hej då till mig och ge mig en present! När jag berättade det för Clare senare blev hon chockad och sa att hon inte ens visste om att hon var i London nu. Men åh, så himla snällt av henne. Tycker verkligen om henne. Jag fick i alla fall en jättefin bok, ska bli roligt att läsa.

Efter nästan fem timmars lek kom de andra hem, de hade haft skolavslutning i parken. Nu var klockan 6 och det var dags för "Camillas special supper". Eller ja, vi beställde sushi och den kom ungefär 45 minuter senare, så det var bara att vänta. Men det var fint med en sista måltid tillsammans. Och gott såklart (och ja, Gus älskar också sushi). I slutet av middagen kom även George hem, så alla var samlade.

Sedan var det presentdax. Jag fick en tygpåse från Gail's (<3) men en liten karta över London på, och en fin bok som utspelar sig i London och tydligen skulle vara bra. Hihi! Det blir mycket läsning i sommar för mig alltså. :)

Sedan var det deras tur att bli uppvaktade. Åh. Jag älskar att ge presenter, finns det något bättre än att göra folk glada? Det var så lyckat. Eliot och Orla fick en varsin engångskamera (min tanke var att ha de på deras semester i Grekland) och en uppblåsbar badboll som såg ut som en jordglob, och det var så uppskattat, bättre än förväntat verkligen, de blev jätteglada. Och till Gus hade jag köpt tre färgglada ramar med bilder på oss, samt ett gosedjur (hans favoritkaraktär i hans favorittv-program) och han blev så glad för allt. Föräldrarna tyckte också att det var superbra. De fick ett tack-vykort med Halmstad-bild från mina föräldrar vilket dom verkligen uppskattade, samt ett tack-kort från mig och två fina tea-towels som jag köpte i Sverige. Haha ja, kanske blev det to much med allt, men I don't mind att skämma bort dom såhär nu i slutet. Clare tyckte om kökshanddukarna så mycket, "for the one that i burned" sa jag (om ni minns att jag eldade upp en kökshandduk en gång) och hon skrattade. 

Riktigt lyckat alltså. Och så konstigt, för efter det kollade hon på mig och sa "You're done". Och inte som alla andra kvällar, utan nu på riktigt. I'm done!!!! 

Så overkligt. Jag har jobbat klart. Mitt au pair-år är slut. Jag är inte en au pair längre, om några timmar bor jag inte i London länge. Blir ett sista farväl imorgon... Undrar hur det kommer gå med min Gus. Hon berättade att igår kväll innan han skulle sova hade han kollat på ett tv-program om nån robot som var tvungen att säga hej då till sin bästa vän som skulle åka iväg. Det hade han (såklart<3) refererat till mig och då hade han plötsligt börjat storlipa och sagt "I don't want to say goodbye to Camilla, I will miss her so much"... Åh, fina, bästa, älskade Gus. <3

Hade för övrigt en riktigt bra sista kväll med Sandra med. Vi satt på Jacks och pratade i tre timmar. Tråkigt att vi inte kommer vara grannar längre, hihi.

Men ja. It's over, som sagt.
Vi får se hur det går imorgon.

En sista natt i världens bästa säng väntar. Imorgon flyttar jag hem och då kommer ett sista inlägg här med.

My love idag!

Vi matchade så fint i blått men det var svårt att ta kort på...

Och lite busbilder på oss! <3

 

I LOVE YOU!!!<3

Nästsista dagen.

Lång dag idag, men den har varit bra.
Trodde jag skulle börja nio som igår, så jag satt redo i köket och väntade på att de skulle komma hem. Halv tio fick jag ett sms om att jag var ledig till tio i tolv och det vore superbra om jag kunde börja då istället.
Jahopp! Det är bra att jag kan vara flexibel nu, jag vandrade iväg och fixade lite grejer jag behövde, gick hem och pratade med min syster och på en sekund hade klockan blivit tio i tolv.
Sen blev det jobb för hela slanten! Jag och Gus lekte, åt lunch, kollade youtubeklipp, gick till lilla lekplatsen (nice surprice: Sandra och hennes kid var där!!), gick hem och la oss framför tvn. Och vet ni vad som hände då? Vi båda somnade. Jag vaknade typ till med ett ryck och insåg att han också sov, och då stängde jag av tvn och sov vidare. Haha! Jag sov väl i kanske en timme, han i en och en halv, sedan kom Clare hem med de andra två.
Resten av dagen lagade jag mat, vi åt, jag städade i ordning och fick sluta vid halv sju. Dagen gick faktiskt väldigt fort. Och imorgon... My last day!!!!

Jag börjar jobba vid ett imorgon, så jag har lite tid att göra allt jag måste ha gjort innan jag lämnar London..! På kvällen ska vi ha avskedsmiddag, tydligen ska vi beställa sushi!!!! Åh så himla snällt. Sen på kvällen blir det en bye-bye-milkshake på Jack's med Sandra och Cissi. Det blir nog en bra sista dag.

Sista dagen...
Fortfarande helt omöjligt att förstå.

Har så himla mycket att göra känns det som, borde verkligen prioritera annat än att blogga. Så. HEJDÅ!

TVÅ dagar kvar.

Jag har påbörjat sista veckan. Ja, nu är det faktiskt bara två jobbdagar kvar. TVÅ.
Det går inte att förstå på något sätt.

Dagen började med den värsta åskan jag någonsin hört. Jag vaknade, klockan var 06.30, försökte somna om, men det gick inte. Det bara bommade och bommade, och det blev bara högre och högre. Jag har aldrig varit rädd för åska förut, men nu blev jag, tänkte faktiskt tanken att jag skulle kunna dö. Det var så sjukt högt och kändes verkligen som att det slog ner i huset bredvid, ständigt kom det två knallar efter varandra. Tillslut avtog det lite och jag kunde somna om. Men det var verkligen värsta åskvädret jag någonsin varit med om, och jag kan lova att jag inte överdriver eftersom både Sandra och Clare sa precis samma sak.

Hur som helst. Idag fick jag en liten sovmorgon, började nio istället för åtta. Jag fick ett sms halv tio att jag skulle möta dom på Gail's, så dit staplade jag iväg. När jag kom in och Gus fick syn på mig, skrek han "CAMILLA" och kutade allt vad han kunde för att slänga sig i mina armar. Åh, jag dör så söt han är när han gör så. Fick ett varmt välkomnande och en god bulle innan Clare gick iväg på sina ärenden. Tanken var att jag och Gus skulle gå till parken men han ville gå hem, så det blev så istället. Vi lekte en del, ute i trädgården ett tag och rätt länge med hans lego innan det var dags för lunch. Klockan ett fick jag en rast på tre timmar. Då promenerade jag iväg till Finchley road. (Första gången jag gick dit faktiskt men det gick smidigt och tog bara 20 minuter.) Väl där vandrade jag runt rätt mycket fram och tillbaka mellan 3-4 olika affärer, men efter drygt 2 timmar så var jag klar: nu har jag fixat alla barnens avskedspresenter!!!! Har typ haft ångest över att jag inte vet vad jag ska ge, men nu blev det nog riktigt bra. (Ni får veta senare!)

Sedan började jobbet igen, Clare kom hem med 5 barn. Kidsen var ute i trädgården och lekte i vattenspridaren och jag gjorde inte så mycket, drack lite te och höll ett öga på dom typ. Sedan gjorde jag kvällsmat, vi åt, Clare badade Gus innan hon skulle gå så jag diskade lite och väntade typ. Hon och Eliot gick, jag kollade tv med Gus och gjorde hans bedtime för sista gången. Fattar inte... Han var lite jobbig idag för han inte ville lägga sig, så jag suckade lite innan jag insåg att det var sista gången... SISTA gången jag lägger honom... Så då började jag pussa på honom istället, och sedan gick det bra ändå och han somnade utan problem.

Det skulle bli en ganska lång babysit men en nice surprise: George kom hem nyss.
Så jaha, no more babysits for me here ever again!

Har varit världssämst på att ta bilder de senaste dagarna... Och glömde berätta om min sista helg! Kortfattat: Väldigt lugn, familjen var borta lördag-söndag, Cissi har varit här, varit på picknick i Regents park med ett stort gäng, gått runt på Oxford street, kollat på film, städat/rensat/packat...
 Angående packningen så har jag inte oroat mig utan tänkt att det kommer gå utan problem, just eftersom jag tog med så mycket sist jag åkte hem. Men jag fick panik på riktigt där på lördagskvällen... Nu har jag dock packat mer effektivt än någonsin, rensat ut allt som inte är värt att ta med och det borde gå. Jag är inte 100% säker för jag har inte lagt i allt ännu, om jag har otur väger den mer än 23 kg, MEN jag tror faktiskt att det borde gå. *hoppas*

Två dagar kvar nu alltså.

Just nu jobbar jag mycket och jag har saker kvar som jag måste köpa/fixa/göra innan jag lämnar London. Har mycket i tankarna, men jag ska försöka ta det lugnt och njuta också.

Ska verkligen ge 100% nu, leka på även fast jag inte orkar egentligen. För om två dagar kommer allt vara slut.

Ni kanske förstår det med tanke på hur många gånger jag har sagt det, men jag fattar ingenting.

Okej, jag berättar väl om en av presenterna till Gus. Framkallade tre bilder som jag har köpt fina ramar till!
Sså han minns mig om några år, jag är ju trots allt hans best friend och vill inte bli bortglömd... :)
 Dessa bilder blev det!

Håll tummarna för mig mina last days!

<3

P.S. Alla snackar ju om att det är Sveriges varmaste sommardag idag. En liten fråga: Har ni 33 grader klockan nio på kvällen där hemma?! FÖR DET HAR VI. Inte för att det är något att skryta om, jag dör typ av värmeslag... Men ja, det är antagligen varmaste dagen ever här med...

Och P.S. 2. Såg precis att Will and Kate fått deras royal baby, the future king!
Det roligaste av allt är att han föddes en 5-minuters resa med tunnelbana från mig. Hahaha! Hur sjukt? Det var allt. Hejdå! 

Att börja packa.

Så jävla svårt. Precis som att ta sig upp ur sängen på morgonen, som att komma igång med plugget till ett tråkigt prov eller att läsa de första sidorna ur en bok. Det där med att börja. Börja packa...

Och den här gången lämnar jag inte kvar bilder på väggarna, skivor på hyllorna eller böckerna bredvid sängen. Badrumsskåpet kommer tömmas, min överfyllda byrå kommer rensas och det kommer nog aldrig mer sitta en setlist från Noah and the whale på spegeln.

Den här gången ska allt med. När jag har fyllt mina resväskor så kommer det här rummet inte vara mitt längre. "Camillas room" kommer bli "The red room" igen, och sedan kommer det bli någon annans. *klump i magen*

Jag ska börja packa ikväll.

Ska verkligen försöka.

Today was the day.

Idag var dagen då jag hade sovmorgon utan att veta om det, så jag gick upp dödstrött halv åtta ändå.
Idag var dagen då jag äntligen tog tag i mina ärenden som att gå till banken, fixa med mitt svenska abonnemang, köpte grejer på min måste-köpa-lista.
Idag var dagen då Gus totalt sken upp och slängde sig i mina armar när jag kom ner vid tre-tiden. Han tog min hand och sa att han undrade var jag varit, sa knappt hejdå till sin mamma utan skulle bara gå iväg och visa mig hans nya grejer och sedan gå upp till mitt rum och leka.

och

Idag var dagen då hon berättade för Gus att jag ska åka.
Gud. Jag hade en dröm om det inatt, att han frågade mig när jag skulle åka och jag fick panik och sa att jag inte visste. Och idag, när jag sprang runt och lekte med Gus i köket precis innan det var dags att sluta, så kom Clare in och sa att hon funderade på att berätta för honom nu, ge honom några dagar.
Och såhär lät nästföljande konversation:
Clare: "Gus? Will you just stay here for a bit, there's something I want to tell you. Camilla is going home to Sweden on Thursday."
Gus: -tyst-
C: "She's gonna go home to her mama and dada"
G: "But what about me?"
C: "Well, you're gonna stay here with me!"
G: "But... I will miss her."
Jag: -ångest-
C: "Well, she needs to go home to Sweden and her mama and dada..."
G: "It's alright cause she's gonna come back!"
Jag och Clare utbyter blickar.
C: "Well, she isn't coming back in a very long time."
G: "She is coming back!"
C: "Yes but that's in a very long time Gus... But you know when we talk to people on the screen? We can do that with Camilla. So everytime you want to talk to her, you can tell me and I can send an email to her so you can see her on the screen! Shall we do that?"
G: "Yes!"
C: "So is that okey?"
G: "Yes! Come on Camilla, lets play!"

Eh. Så alltså ja......... Jag stod ju bara där och var tyst men åh... Tror verkligen inte han fattar att jag ska åka for real. Men vem gör det? Inte jag i alla fall, kan omöjligt föreställa mig att om mindre än en vecka kommer jag ha sagt hej då till honom...

Allt har sin tid, och jag ser fram emot att komma hem och ha lite sommarlov innan det bär av till Stockholm och nya äventyr. Men jag klarar inte av att tänka på att-säga-hejdå- och lämna-London-livet -biten och därför så försöker jag inte tänka på det alls. Just nu tar jag mest en dag i taget, allt ordnar väl sig till slut...

Långedag med bästa Gus.

I torsdags så spenderade jag nästan hela min dag med Gus. Eliot och Orla var som sagt iväg på skolresa där Clare var med, och George jobbade på som vanligt, så det var bara vi två hela dagen. På morgonen när jag kom ner efter jag hade duschat så stod han utanför min dörr och då var klockan inte ens halv åtta..! Haha. Inte för att de hade gått än, men redan då var han exalterad över vår dag tillsammans. Och från den sekunden var jag med honom konstant till efter sju på kvällen!

Vi hade verkligen en rolig dag fylld av skratt. Han var så himla bra. Han ÄR så himla bra. Inget ord om sin mamma eller något på hela dagen, det kändes verkligen som att han njöt av att vara med mig och inte behövde oroa sig över något annat.

Dagens höjdpunkter:
- Vi bakade chokladbollar! Ja, de flesta barn älskar att kladda ner sig men min Gus frågade bekymrat flera gånger när det var dags att tvätta händerna... Haha sötis, han hatar verkligen att kladda ner sig! Men han tyckte i alla fall det var väldigt kul och var världens duktigaste. Han är verkligen så hjälpsam och duktig när man ger honom en uppgift. Riktigt kul var det, och det slutade med att jag rullade bollarna så han slapp kladda mer.
- Vi var på hans avslutnings-picknick med dagiset! Den var i en park rätt nära dagiset och dit kom massvis med barn och föräldrar. Lite mobbad kände jag mig, det var väl jag och två nannys, sedan var resten föräldrar. Haha, men men. Vi hade med oss massa gott: kycklingsmörgåsar, morötter och hummus, andra grönsaker, massvis med jordgubbar, oliver (som jag inte gillar men Gus gör) och chokladbollar! Han sprang mest runt och lekte och jag satt på filten och försökte ha koll på honom och åt lite. Han var så jäkla söt när han gång på gång klättrade upp på en ställning han inte kunde komma ner ifrån och ba "Camillaaaaaa". Haha.
- Vi åt vår egengjorda glass! Haha, inte så komplicerat som det låter, jag hällde juice och vatten i sådana där isglass-grejer och det tyckte Gus var hur coolt som helst. Han pratade om det hela tiden och älskade dom.
- Vi hade vattenkrig i trädgården! Åh herreguuud. Så himla roligt! Det har jag inte haft på så länge jag kan minnas typ! På med badkläderna, vi laddade vattenpistolerna, satte på vattenspridaren och sprang runt. SÅ SKÖNT! Tyvärr ville Gus gå in efter en liten stund, själv hade jag gärna vart ute längre eftersom jag typ svettades ihjäl (ännu en kokhet dag alltså).
- Vi lekte med en mikrofon... Haha. Ja, alltså en leksaksmikrofon, och om man trycker på en knapp så spelar den typ två Hannah Montana-låtar.. MEN! Det jag nu hittade var en inspelningsknapp! Snacka om att roa sig! Vi satt där och turades om med att prata in något. Sedan lyssnade vi och skrattade. Haha!

Och ja det var väl ungefär så vi spenderade våra 12 timmar tillsammans. Vi lekte lite med lego med, han sov en stund på eftermiddagen, vi åt middag såklart... Men sedan var den dagen förbi. En stund efter sju kom George hem och tog över, så jag slapp i alla fall att lägga honom. Kände att det hade blivit lite to much med fyra kvällar i rad så det var nog bra.

Sedan gick jag ut och mötte Sandra. Vi hängde i Queens park, lyssnade på glee-musik och sörjde Cory Monteith... Men nä inte bara, vi pratade på om massa och tog sedan en lång promenad innan det var dags att sova. Så bra att vi bor typ 30 sekunder ifrån varandra, man behöver inte oroa sig att gå långt precis!

Lång men bra torsdag. Och här kommer en bildbomb:

Kolla in den där killen alltså, den sötaste jag vet!!!!
Just det, målade även ett ansikte på den här ballongen med som vi lekte med massa,
och tog en födelsedagsbild och skickade till Matilda. hihi!

Detta är "Camilla take a picture of me now!!!" Haha.

 En fågel flög in i köket!!!!! Två gånger.
Den andra gången stannade den rätt länge och hittade inte ut.
Sen satt den och chillade på datorn ett tag och jag fick lite panne medans Gus
försökte skrämma iväg den, haha!

 Här år vi våg egengjorda apelsinjuice-glass i trädgården!

 Waterfight!

 

Världens bästa! <3

<3

Matilda 20.

Idag är det Matildas födelsedag.
Hon blev min bästa vän nånstans i den här London-röran.
Varje vecka åkte vi in till Oxford street för att kolla in Forever 21, äta sushi och frozen yoghurt.
Varje dag så pratade vi ut om våra barn när de hade varit jobbiga, söta eller knäppa.
Så himla bra att ha en Au pair-vän som upplevde samma sak som en själv och förstod precis vad man menade!
Men det var liksom inte allt.

Ibland visste vi vad den andra tänkte innan något var sagt.
Ibland sa vi saker samtidigt. Ibland räckte bara en blick för att veta...
Jag kom till och med till den punkten att "om Matilda smakar något utan att gilla det så vet jag att det är äckligt för våra smaklökar är i princip identiska".
Fånigt? Ja okej, lite kanske. (jag menar, jag gillar ju trots all tomat)
Men åh min bästa Matilda. Hela min hjärna är överfylld av våra London-minnen som får mig att le. Av roliga dagar, pinsamma händelser, världens bästa minnen. Du var helt enkelt bäst i hela världen när du var nitton så se till att vara lika bra nu när du är tjugi (hihi). Jag och London saknar dig!!!!
*en miljon hipp hipp hurra* och vi ses snart. KRAM <3

P.S!!

Jag glömde ju säga!!! Igår var det Clares födelsedag och då blev jag utnämnd till den bästa presentköparen någonsin! Hon älskar att sticka filtar och grejer (och är sjukt duktig) så jag hade köpte en bok om hur man stickar massvis av olika blommor och ett fint kort i hennes favoritfärg. SCORE på den, hon blev hur glad som helst.

Kan ju dock lova att jag inte känner nån press alls nu inför hejdå-presenterna...
Eller....? Herregud, har verkligen ingen aning om vad jag ska ge barnen... Måste sätta mig och fundera, fundera, fundera. Om någon skulle ha en snilleblixt till vad typ Eliot skulle bli riktigt glad av kan ni höra av er.

Vi får se. /the king of gifts

Soliga London-dagar.

Hej hej från London-hettan! (jag vet att jag tjatar men whatever)

Igår var det tisdag och en dag då jag låg i en park och läste en bok och drack frappe. Farmorn var här på eftermiddagen och vi sa hej då. Sjukt konstigt, jag kommer antagligen aldrig se henne igen...
På kvällen var det babysit igen, den här kvällen bara för Gus när de andra var och kollade på Eliots skolmusikal. Men vi hade det bra och han verkade sova gott.

Idag är det onsdag. Jag mötte upp Olivia för första gången, vilket var väldigt kul! Vi åkte till Little Venice där vi satte oss och pratade och picknickade en stund. Sedan gick vi runt där en stund innan vi åkte tillbaka till Queens park och åt glass med hallon. Mycket gott kan jag lova, och välbehövligt i hettan! En himla knäpp sak: Städerskan i hennes familj hade frågat om hon kände någon Camilla som också var au pair och var svensk. Tada! Here I am. Både roligt och knäppt, men vi har alltså samma städerska... Clare kände tydligen den familjen med och visste direkt vilka det var innan jag knappt hunnit berätta! Au pair-världen är märklig alltså. Och liten!

Såhär såg Little Venice ut idag.

Idag har jag haft en riktig bra jobbdag. Idag var sista gången ever jag hämtade Gus på dagiset!! Sjukt. Det var alltså hans sista dag idag, nu har han sommarlov. Jag bjussade på glass och knuffade den tunga pojken i den tunga vagnen upp för de långa uppförsbackarna hela vägen hem i trettio grader. Behöver inte säga mer..! Hemma hände inte så mycket mer än att jag lagade mat, redan då började min babysit kan man säga eftersom Clare gick. Men jag och kidsen hade en väldigt bra och trevlig middag i alla fall, och sen tog vi det lugnt innan jag gick upp och badade Gus. Den lilla killen kan verkligen skratta alltså. Efter all denna tid är det sjukt hur många interna lekar vi har! Och ja, jag gjorde hans bedtime tredje kvällen i rad! Men det gick som vanligt utan problem, och detta kan faktiskt ha varit sista gången jag la honom...
Babysitter alla tre ikväll (japp att sitta barnvakt är typ mitt liv) och antagligen är det här min näst sista babysit!!! Så himla sjukt.

Imorgon väntar typ världens längsta dag. Eliot och Orla och resten av deras skola ska på schooltrip till The beach och Clare ska följa med. Gus har ju inget dagis så jag ska vara med honom HELA DAGEN. Och de ska vara på skolan klockan åtta, vilket betyder extra tidig morgon för mig, och sedan kommer jag och Gus va med varandra tills nån gång runt sju på kvällen, kanske till och med senare... Vi får se. Det är en avslutnings-picknick i en park med hans dagis, så dit ska vi alla fall gå en stund. Blir nog en bra dag! Den kommer garanterat bli lång, men jag försöker att verkligen njuta nu i det sista, jag vet ju att jag kommer sakna honom så mycket sen.

Det var nog allt. Eller ja förresten, har en fråga, hur kommer det sig att det står att jag har supermånga läsare från Ryssland? Typ eh okej. /famous_in_russia .

och just det: EN VECKA KVAR NU. (borde egentligen börja packa snart men vågar inte pga. rädsla för att allt inte kommer få plats. håll tummarna för mig mina vänner! och ses snart Sweden!)

Min sista hela jobbvecka.

Vad tiden går!!!! Nu är det måndag igen och min näst sista måndag här i London. Det är alltså också min sista hela jobbvecka och den ser ut att bli rätt busy. Eller ja, första halvan är det massvis med babysits och vara mycket med Gus, men sen blir det i alla fall en lugn helg. Kan verkligen inte förstå hur lite tid det är kvar här. Sjukt på alla sätt och vis.

Värmen håller i sig. Klockan är halv elva på kvällen och det är 25 grader.... Och som varmast har det varit 31 idag.. som sagt, man borde inte klaga men fy fan...

I söndags hängde jag Linn och Jeanette i en park en stund.
Sedan gick jag och Linn hem till henne och solade, gjorde ovanstående kvällsmat
och hade en bra söndagskväll. Idag var vi i stan och jag visade
henne några av mina favoritställen. Typ mitt bästa sushiställe och frozenställe,
så det blev sushi och frozen idag, mmmm!

 
Dagen började med att jag satt i köket med alla barnen, Clare kommer in och
då skriker Gus exalterat "Everyone in our family is here now!!!!"
Några sekunder senare insåg han att hans pappa inte var där.. Men ja, haha!
Gus är lika söt som vanligt och har lekt lite i vattenspridaren idag, som ni kan se.
Jag var barnvakt ikväll och det gick bra, hade det mysigt när jag la Gus,
även fast det tog en stund innan han somnade. Inget gnäll i alla fall!
Och det gick bra med Orla med, sen kom de andra hem!

Har öppet mina fönster så mycket det går typ, men vet ändå inte om jag kommer kunna somna för det känns inte som det gör någon skillnad. Hoppas det är en lögn att det ska bli 31 grader imorgon igen... Godnatt!

Brighton med Linn.

I lördags så åkte jag och Linn till Brighton. Man kan också formulera det till att vi rymde till stranden, vi hade inte så mycket annat val efter över en veckas hetta här i London...

Vi hade i alla fall en riktigt bra dag. Först strosade vi runt bland de mysiga affärerna och åt hamburgare på en uteservering, och sedan låg vi och solade på stranden några timmar. Det blev även bad, lite kallt men rätt uppfriskande tyckte jag. Vi vandrade runt på piren, bland gatorna, satte oss på ännu en uteservering och åt nachos innan vi tog tåget hem. Bra dag! Roligt att se Brighton igen och skönt att äntligen kunna svalka sig!!!

Gusgusgus / Matilda's leaving.

Igår sa han "Camilla, you're my best friend!"... Han är för söt...

G-u-s.

Min lilla bebis.

Vilken bra vecka vi har haft! Min långdag med honom idag var väl i och för sig inte den roligaste dagen i mitt liv, han var rätt gnällig till större delen av dagen, men den var okej. Annars har vi verkligen haft en superbra vecka med mycket lek i solen! Ikväll är jag barnvakt, men föräldrarna la Gus innan de gick (tre kvällar i rad för min del hade blivit lite to much) och nu la jag nyss de andra två, så det är rätt lugnt.

Och ja. Väldigt osammanhängande inlägg men imorse lämnade ju Matilda landet. Buhu. Hade en mini-babysit igår kväll och när den tog slut vid halv nio så körde snälla Clare mig hem till Matilda. Hon var barnvakt (jippie sista kvällen) så vi hängde där en sista gång. Det kändes verkligen som vilken kväll som helst, går inte att förstå att den var vår sista kväll tillsammans här i London. Men ja. Vi har haft det så bra. Hade väl kunnat skriva en milslångs text om det här men det är väl inte nödvändigt I guess. TACK bästa Matilda för världens bästa London-år. Vi är bäst. Ses snart igen. <3

Finaste kortet. <3

London eye.

På Matildas sista dag tvingade jag upp henne i London eye.
Såhär såg vår fina stad ut från Londons öga:

Tis - ons. (och lägenhet)

I tisdags hängde jag med Gus.
Ännu en varm dag då vi köpte glass på väg hem från dagiset! Det var en bra dag.

På kvällen träffade jag Matilda.
Det var hennes last night out i London, på grund av babysit de resterande kvällarna.

Vi gick till vårt stammis-ställe och åt parma-pizza, pratade och tänkte tillbaka på våra månader i London. <3

Det blev onsdag och Oxford street-häng. Något tema för dagen? Njaaaaa...

Mysig dag med Gus då vi mest lekte i trädgården. Mormorn var på besök vilket alltid är trevligt! Hon frågade om jag hade smörjt in mina ben med brun utan sol. Haha!!! Så lite solbränd har jag nog blivit.

Lagade massa mat, badade och gjorde Gus bedtime innan jag slutade.

På kvällen åkte jag hem till Matilda och agerade packhjälp. Och jo just det. Igår var även dagen då vi fick lägenhet i Stockholm. HUR SJUKT? Inne i min London-bubbla och det kom så oväntat, fattar fortfarande inte. Har knappt ens berättat om att jag har planer på att flytta dit för folk, var ju inte ens nästan säker på att det skulle gå att få lägenhet, så blev verkligen chockad när vi fick beskedet. Men glad såklart! Tack tack tack Hanna!!!

Ännu sjukare är att det var den här dagen fast för ett år sedan, som jag bestämde med den här familjen att jag skulle flytta hit. Exakt ett år senare så boom! Ska bli kul och se vad som händer 10 juli nästa år. :)

Nu ska jag och Matilda ha vår sista gemensamma London-dag! <3

En superduperbra jobbdag!!!

Ännu en måndag är här. En av de allra bästa måndagarna har det varit!

Imorse tänkte jag att det skulle bli ännu en morgon då Gus får anfall och vägrar gå med mig. Men nej! Hans mamma lämnade huset och han satt kvar vid köksbordet. Såhär lät vår följande konversation:

G "Where's my mum?"

C "She's gone with Orla to school."

G "Is she coming back?"

C "Yes of course she is."

And that was it så att säga! No crying at all. Vi lekte lite snabbt och sedan var det dags att gå till dagiset. Jag har inte varit med Gus sen i fredags så jag antar att det var därför (?) men sedan kom även det här:

G "I missed you when you weren't here."
C "Aw, I missed you too.. But Gus, I didn't go anywhere..."
G "No and now you're gonna stay!!!!"
C "Aww... Yes I'm gonna stay a bit longer..."
G "I'd love you to stay!!!!"

Lille vän. 17 dagar kvar. Om han bara visste...

Min lediga tid spenderades i Queens park. Jag och Linn hade en liten picknick men låg mest och solade, åh herregud vad det var varmt... Det är en riktig hetta i London nu och jag kan inte vara ute i längre än en minut utan att påpeka det. Så sjukt varmt!!!! Och jag vet att man inte borde klaga, detta är ju det man har längtat efter, men ja... Det är jobbigt när det inte finns ett hav tillgängligt att svalka sig i. Eller en pool. Eller en utomhusdusch eller egentligen vad som helst! Det är det jag saknar med Halmstad nu, att kunna cykla till stranden på typ en kvart...

Lite brunare och mycket svettigare så skiljdes vi åt en stund senare. Vid fyra hämtade jag Gus på dagiset och vi gick direkt och köpte glass. Glada gick vi sedan hemåt, där var alla hemma, go stämning, allt var allmänt bra! Jag lagade mat till mig och kidsen, Clare lagade mat till henne och George och vi stod och pratade en massa medan barnen låg utslagna framför tv'n, haha. 

Måste även säga: ÄNTLIGEN fick jag klart för mig hur det här med Au pairandet är! Så väldans många gånger har Clare sagt till mig "Hur klarade vi oss innan du kom?" osv osv. Jag har alltid tänkt 'Eh, jo men ni hade väl någon innan mig?' för de har ju pratat lite om en tjej som tog hand om Gus innan jag kom. Så nu var det äntligen dags att få veta the truth! Haha. Nej men jag frågade om det och såhär ligger det till: Hon som tog hand om Gus före mig var bara här två eftermiddagar och en morgon i veckan och bodde alltså inte här. De hade ju en nanny för Eliot och Orla när de var små som var här i ca 9 år, men jag är alltså deras första Au pair. Blev typ tårögd när hon sa "So you are you first Au pair and you will always be so special to us". Lite senare när en kompis till henne som jag inte träffat förut kom förbi, så presenterade hon oss och började prata ännu mer om hur fantastiskt det här året har varit... Det börjar verkligen lida mot sitt slut nu, så himla sorgligt...

Nu tappade jag som vanligt tråden igen. Aja.

Det blev suppertime, och vi hade verkligen en rolig stund vid middagen. Gus var underhållaren som vanligt och babblade på medan vi andra mest satt och skrattade. Ungefär så pågick det. Och Eliot förklarade något för Gus, Orla flikade in med något seriöst som jag och Clare tyckte var så kul... Dessa kids alltså!<3 Det slutade med att jag satt kvar med killarna, Gus berättade något sjukt osammanhängande i en evighet, och jag och Elle kollade på varandra och skrattade. Haha!

Jag var allmänt pepp och på bra humör idag alltså, så efter jag hade badat Gus så lekte vi två favoritlekar. Så himla gulligt att det är något random jag hittat på nån gång och nu vill han alltid göra det och har typ döpt lekarna. Haha! I alla fall, "catch the nappy" och "the silly game" pågick i några minuter innan det var dags att krypa ner och get the ready for the night för den lillkillen. Mysiga, fina, bästa Gus! Idag är en dag som jag kommer se tillbaka på och sakna. Garanterat! En himla bra jobbdag på alla sätt.

17 days left. <3

Karaoke night!

Sundayfunday! 

Jag, Matilda och Linn åkte till Brick lane den här veckan med. Vi åt god mat, drack pina colada ur en ananas, kikade runt på alla mysiga och fina grejer. Även den här dagen var hur varm som helst, 29 grader stod det och herregud, svettades typ ihjäl.

På kvällen så hade vi hyrt ett rum för nu var det dags att släppa loss! Det blev karaoke sång i nästan 3 timmar och ååååh. Hade så himla roligt! Kan säga att det var en av de absolut roligaste kvällarna jag haft i London. Det blev alla möjliga sorters låtar och vi var tre hesa svettbollar. Men alltså ÅH! TACK Matilda och Linn för en oförglömgig kväll!!!! Trodde knappast det gick att toppa fredagen eller lördagen men allt är möjligt! 

<3