The end.

Vilket år. Vilket äventyr.

För 324 dagar sedan satte jag min fot i den här staden för allra första gången.
Nu har det blivit dags att lämna allt och åka hem. 

Självklart hade jag förväntningar när jag kom hit, men jag kunde aldrig föreställa mig att det skulle bli såhär bra. Under det här året så har jag lärt mig väldigt mycket, upptäckt massvis av nya platser och fått otroligt mycket kärlek från världens bästa 3-åring. Efter all denna tid, oavsett hur jobbig han har varit ibland, så kan jag fortfarande komma på mig själv med att sitta och titta på honom, trollbunden över hur fin han är.

Tänk att jag har fått vara med i ett helt år av hans liv, se honom växa, lära sig nya ord och nya saker. Jag har varit där hans första dag på dagiset, när han har haft sin allra första playdate, och jag har hjälpt honom att gå från blöja till potta till att kunna stå upp och kissa! Det kommer definitivt bli tomt att inte träffa honom varenda dag.

Tiden har verkligen sprungit iväg.

Jag lämnar min London-familj med en klump i magen, för jag kommer verkligen sakna dom, men också med ett leende på läpparna för jag är lycklig över hur bra jag har haft det.

Nu väntar nya äventyr, nya saker att lära, nya platser att se.

Jag är otroligt glad över att jag åkte till London för att vara Au pair i ett år. Och jag är otroligt tacksam: Marie, Swedish Connection, ödet eller vem det nu var som parade ihop just mig med just den här fina familjen. 

Tack till alla underbara människor i min omgivning, alla fina som följt min resa här på bloggen, alla som fått mig att le det senaste året. Till min familj där hemma, till min familj här, till min bästa Matilda som alltid funnits där när jag har behövt en axel att gråta mot, någon att prata med, någon att shoppa med, någon att upptäcka London med.

Nu tar det här kapitlet slut. 

Men London kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta och jag har hundratals oförglömliga minnen från den här tiden som jag alltid kommer att bära med mig. 

Det var allt för mig. Allt för den här bloggen också antar jag. Kram!