Ja. Ni kan ju gissa vem som ställde till det!
Idag var lite som här om dan då han skrek när Clare gick, fast värre. Guuuuud. Förstår knappt hur en sån liten pojke kan skrika så mycket. Han ville följa med sin mamma när hon gick alltså, men det fick han ju inte, så hon och de andra barnen gick, och där stod jag med en gallskrikande Gus i något som kändes som fem år. Vet faktiskt inte hur länge det var, fem minuter kanske, kändes som de längsta minuterna i mitt liv.
Hans problem var alltså att han ville följa med sin mamma. Då var det tre saker han skrek.
1. I want my mummy.
2. I don't want you.
3. I don't want to go to nursery.
Tyckte jag hade rätt bra motargument till alla tre punkter, men det verkade inte som han tyckte det. Jag blir verkligen helt tom i mig när han håller på sådär. Jag vet ju att det inte är personligt, men det gör ändå inte saken lättare eftersom jag känner mig så himla hjälplös. När jag lugnt sagt allt utan framgång så slutade jag svara. Och då sa han "I want my mummy" typ tre gånger och sen blev han tyst och frågade om han fick kolla tv...
AAAH! He drives me mad. Det är så himla jobbigt att ha det inom sig, men fortfarande sitta där och prata med honom med lugn röst. Som sagt, det här var 'topp 3 värsta morgonen ever' och jag kan lova att när han slutade skrika tillslut så vällde det upp tårar i ögonen. Jag var tvungen att lämna rummet och samla mig en liten stund... Egentligen vet jag inte varför jag känner så, kanske för det är så fruktansvärt att se honom sådär och när det äntligen tar slut så släpper allt.
Aja. Jag lät honom kolla ett program innan det var dags att gå. Då var allt frid och fröjd som vanligt och vi sjöng Postman Pat, sprang i nerförsbacken osv...
Aja. Jag lät honom kolla ett program innan det var dags att gå. Då var allt frid och fröjd som vanligt och vi sjöng Postman Pat, sprang i nerförsbacken osv...
Idag var det verkligen sommarvärme. Hade klänning och strumpbyxor på mig, kan ju lova att jag svettades ihjäl i strumpbyxor. Vi var i stan en sväng, köpte inget men fick håret klippt. Luggen behövde verkligen det, så skönt! Annars blev det inte någon större skillnad för min del...
Så himla knäppt också! När jag satt på tuben på väg hem och den stannar vid Baker street, så står massa barn och ska på. Då är det såklart Orlas parallellklass med bland annat hennes bästa kompis som jag träffat oräkneligt många gånger (senast igår) och även en annan tjej som vart här en del på sistone. De hade varit på school trip, Orla med men hon var med sin klass nån annan stans. De vinkade i alla fall hysteriskt när de såg mig och skulle in i samma vagn, så jag satt med fyra 9-åringar på tåget resten av vägen! Söta.
Väl hemma (åkte strumpbyxorna av!) och Gus lekte med två kompisar som hade hängt med hem efter dagis. Deras mamma kom och hämtade dom ungefär när jag började, då tog jag över lekandet ute i trädgården och Clare åkte iväg på lite ärenden. Lite senare kom Orla hem, så vi tre var ute i trädgården och hade en bra eftermiddag, väldigt mysigt var det!
Det blev pizza till kvällsmat, Eliot kom hem, även Clare. Hon tog över när Gus satt vid matbordet och höll på att somna. Inte undra på att han är trött efter lekt på dagiset i 3 timmar, och sedan ute i trädgården med sina kompisar och mig i typ 5 timmar! Han blev alltså väldigt gråtig och gnällig så jag var tacksam över att hon badade honom och så, känner inte att jag hade orkat det idag...
Sen fick jag sluta tidigare för det fanns inte så mycket mer att göra. Ikväll blir det bio! Vi ska till The Electric Cinema som alla pratar om är den bästa bion i London, med de mest bekväma stolarna osv. Så det ska bli spännande! Och åh nu är det helg!!! Så skönt. Matildas sista helg i London dock, så vi kommer glassa på ordentligt. I'll tell you more later :)
Såhär såg Gus ut innan han klädde av sig helt och började plaska i en balja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar