Förstår fortfarande inte att jag ska flytta till London om mindre än 24 timmar. Mina väskor ligger och väntar på att bli stängda just nu. Imorgon börjar ett nytt liv, ett år jag aldrig kommer glömma.
Panik? Lite, ja. Har sovit rätt dåligt de senaste nätterna (Fre/lör: snarkande John som i sömnen fick för sig att skeda med både mig och Felicia i en VÄLDIGT varm säng... Lör/sön: vaknade mitt i natten och bara stirrade ut i mitt mörka rum en bra stund innan jag somnade om. Sön/mån: min mobil bara vibrerade hela tiden och jag var nervös och tänkte bara "nästsista natten i min säng"). Det känns ju inte jättebra att sömnen varit så kass med tanke på att jag planerar att ställa klockan på 05.40 imorgon. Tror ju inte direkt jag kommer sova bra inatt heller! Men men, jag överlever väl.
Igår kväll fick jag mail från min värdmamma. Hon skrev bland annat: "Maybe you are feeling a little nervous now, maybe not, but I just wanted you to know that we are not expecting you to know everything straight away!" Självklart superbra att hon skriver så, men det gjorde mig samtidigt sååååå nervös, haha.
När jag vaknade idag fick jag dessutom längsta "Welcome to London"-mailet från Marie + en telefon/adress/namn-lista på alla andra Au pairer som åker med Swedish connection och bor i London. Galet - allting blir så himla verkligt.
Imorgon 07.04 går tåget till Kastrup. Och flyget går 12.05.
Åker ju med Matilda vilket känns skönt eftersom vi i alla fall kan ha panik tillsammans.
Jävlar alltså. Fattar fortfarande inte att detta verkligen händer! Det var ju fyrtio dagar kvar typ nyss.
Lovar att skriva imorgon, FÖR DÅ BOR JAG I LONDON!!!!!!!!!!!
Allt löser sig, det kommer bli hur bra som helst! Ses snart.
SvaraRaderaJadå, det blir det säkert! Hoppas du har det bra. Vi ses!!
Radera